Skådespelare. Mer en attityd än ett yrke? Vem är inte skådespelare
idag? Naturlig och äkta i en virtuell värld? Den disciplinerade
människan beter sig medvetet för att nå sina syften.

Omvärlden påverkar oss,den spelade attityden deformerar oss.
Vem är jag? Summan av alla mina spelade roller. Varje roll på
scenen du ska erövra kräver att du hittar den biten hos dig själv.
Saknar du den får du skapa den. Har du skapat den, finns den.
Den har blivit en del av dig.

Att bli helt uppslukad av konsten, teatern har aldrig varit aktuellt
för mig. Redan på scenskolan bestämde jag mig för att livet trots
allt var viktigare. Att ha fästen i tillvaron utanför är ochså ett
ställningstagande. Näringen ska komma utifrån en verklighet
som omgärdar publiken.

Att iaktta är en viktig uppgift för den som vill återge.

Mina nio år i Norrbotten öppnade nya världar. Vilken blandning av
skilda kulturer. Vilka människor. Kärleken öppnade den samiska
kulturen för mig och har påverkat mitt sätt att vara alltsedan dess.
Mina två barn är födda i Luleå och det samiska blodet rusar i deras ådror.

Bundenheten till en arbetsplats blir allt svårare, att rå sig själv allt
viktigare. Skådespeleriet är fortfarande roligt. Är glad över mitt
jobb. Det utmanar, det kräver, det roar. Man får hela tiden börja om
men erfarenheten hjälper en förbi de värsta blindskären.
Oförskämt mycket uppskattning får man.

Älskar att vara ute i naturen och bland det vackraste jag har gjort
var att åka skidor mellan Hemavan och Abisko. Det tog en månad.
Vi besteg Kebnekajse.

Mediterar när jag promenerar. Har haft hund. Båda mina älskade barn sysslar av någon anledning med ekonomi.