Våren 2019

Big Fish:
"Mest själfullt blir det dock när Gustav Levin mot slutet äntligen får ta ton. Här först engagerar uppgörelsen med den döende föräldern på ett sätt som Tim Burton inte hade förmått."
UNT

Trumbäraren:
" Och Gustav Levin som förmår att kliva in och ut mellan både roller såväl som ur själva skådespelandet lämnar sannerligen mersmak efter sig. Vad han nu har framför sig i sitt artisteri ämnar jag att med glädje följa."
UNT

Hösten 2018

En advokats död:
" Gustav Levin som den alkoholiserade advokaten är så elegant, precis så over the top som rollen kräver för att man ska hata honom utan att tippa över till att bli en karikatyr."
UNT

Hösten 2016

Natten är dagens mor:
"Det är en sann fröjd att uppleva hur Gustav Levin tolkar hotelldirektören som börjar supa. Hur han går från välpolerat, förskräckt övertrevlig till förblindad av begär, sönderslagen och blodig på golvet krälar han mot mer sprit. Gustav Levin är som gjord att spela Norèn, helt enkelt."
Lars Ring SvD
 
Natten är dagens mor:
"Gustav Levin har jag aldrig sett dålig, men heller aldrig så förvandlad som när hans tomte till farsa blir slagen gul och blå av pojkarna, avklädd ända in på långkalsongerna, blodet rinnande ur näsan, mittbenan i oordning – snart lika visslande nöjd igen, bara han hittar brännvinsflaskan han gömt i sophinken. En omstörtande prestation."
Leif Zern DN

En spelman på taket:
"Storsatsning! Högsta klass på stilfull balansakt i klezmertakt."
DN

Våren 2016

"Gustav Levin har under årens lopp förskaffat sig allt fler av en illmarig teaterrävs alla attribut. Hans sångliga utförsgåvor blir på samma gång bara bättre och bättre."
Bo-Ingvar Kollberg i Cora om "La Cage".

"Vissa i ensemblen förmår skapa roller som verkligen roar. Främst en genial Gustav Levin iförd damhatt som längtar till Töreboda".
Lars Ring i Svd om "Tartuffe".

Våren 2014

Cabaret:
"Gustav Levin är en skådespelare som kan konsten att visa stor uttrycksfullhet med små subtila åtbörder. Han är dessutom begåvad med en vacker sångröst. De färdigheterna använder han övertygande i rollen som den judiske butiksägaren Herr Schultz som reagerar på vågen av trakasserier mot judar och deras butiker med tillkämpat lugn, i tanken att det bara handlar om tillfälliga upplopp och pojkstreck. Sin judiska börd bär han med tillförsikt. Han är ju tysk!" Lillemor Berg, Biz Art

Våren 2011

Gengångare:
"Pastor Manders spelas tyskt, drillat, komiskt och musikaliskt av G.L." DN

Hösten 2010

33 variationer:
”Viveca Dahlén som forskaren Katherine Brandt och Gustav Levin som porträttlik Beethoven är två briljanta kraftpaket i den eleganta föreställningen”. UNT

”Bäst är ändå Gustav Levin som Beethoven. Just det stora konstnärsgeniet tycks ha blivit något av Levins specialitet”. ERGO

”Gustav Levin hittar det galna geniet i Beethoven”. DN

Mentalsköterskan:
”...den latent psykotiske Holger, som i Gustav Levins gestalt strålar ut manins hela lockelse och gränslöshet genom sina glittrande ögon”. Aftonbladet

2009-2010

7:3 Återbesöket på Uppsala stadsteater:

”Gustav Levin gör en underbart humoristisk gestaltning som spelar mot allt vi vet och gissat oss till om Norén” DN

”Lars Norén, mästerligt spelad av Gustav Levin lockar fram många skratt när han blåögd och självgod möter internerna”. Aftonbladet

”Gustav Levin i huvudrollen är utmärkt. Han ger kluvenhet och vacklan ett ansikte, han ironiserar över det egotrippade och det aningslösa, men är också medkännande med den empatiska ambitionen”. Expressen

En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater:

”En rad goda prestationer av framförallt Gustav Levin (Demetrius och Reinfeldt)”. Aftonbladet

”Gustav Levin är utmärkt som depressiv Demetrius men gör också Reinfeldt”. SvD

2009-2008

Soundtrack of your life:
"En hel del passerar som revynummer att skratta åt. Men flera träffar rakt i hjärtat. Så till exempel när den alltid like skicklige Gustav Levin återger tre alldeles vardagliga minnen från män av första mötet med de kvinnor som blev deras livskamrater". UNT

Knutby:
"Eller när Gustav Levin som fadern, i kärlek till och omsorg om dottern Nina visar sig äga såar av empatisk förmåga. Han har tillräckligt egna konturer för att kunna förmedla någonting mera om hur det är att vara människa". UNT

Löjtnanten från Inishmore:
"Gustav Levin som deprimerad fader är underbart subtilt komisk". Svd

Gösta Berlings saga:
"Gustav Levin i ett kvinnoporträtt ger med nackens krök och minimala röstvibrationer liv åt århundradens påtvingade behagsjuka och all den könsfångenskap Selma Lagerlöf skrev ifrån sig". DN

2008-2007

Dr K.:
"Årets händelse" DN

En vintersaga:
"Gustav Levin är suverän med sin lakoniska tjänarattityd". SvD

Bingo:
"Förståeligt var dock i sammanhanget att Gustav Levin hoppade av löparbandet lite då och då för att ta sig en kanelbulle". UNT

Tartuffe:
"Gustav Levin tydligör den gedigna tonen av stor teater som spelas på lätta fötter". SvD

2005

Dödsdansen:
"Gustav Levin levererar en resa där hans oerhörda komik får plats i sorg, smärta och ilska. Han blir en slags tyrann. En beroende och utlämnad stackare". UNT


2004

Slättskymning:
"Gustav Levin har sugit in universitetsläraren Erlands loja blekhet och pustar så ut hans personlighet med små knarrningar, småprat för sig själv och en trötthet som lägger 15 år till till skådespelarens biologiska ålder. Det är rena finliret." DN


2001

En dåres dagbok:
"Levin är en av landets bästa skådespelare. En föreställning i Allan Edwalls anda". DN


1978

Runar o Kyllikki:
"Något så eländigt som R o K har inte visats i Luleå sedan 1887. Det var då staden brann. Över skådespelarnas insatser tycker jag att vi drar en barmhärtighetens slöja och jag hoppas bara att de kan komma tillbaka i oskadat skick". NK